Fritiof, en riktig nattsmygare

Fritiof är en egensinnig och lat katt. Ligger för det mesta i fönstret på värmeelementet och sover. Vaknar dock om ngn öppnar kylskåps dörren eller tar fram fredags chips. Framförallt älskar den ost bågar och chips med smaken Sour Cream Onion.

Då det blir sen kväll, vill den ivarje fall gärna gå ut, det är väl jaktinstinkterna som kommer på....men den har väl även märkt, att nätterna börjar bli lite kalla nu.

Klockan 01.30 vaknade jag av, att det lite bullrade på plåttaket. Vårt plåttak är rätt platt och utanför mitt sovrumsfönster bildar det nästan en "jätte balkong", eftersom mitt sovrum är det enda på övre plan. Jag var nu alldeles bombsäker på, att ngn gick utanför mitt sovrumsfönster....och kände huru hjärtat började slå snabbare. Sedan hörde jag huru det knackade på sovrumsfönstret och jag tittade förskräckt upp...vem satt där, om inte vår Fritiof, som hade tröttnat på att vara ute. Den hade klättrat upp för stegen, som vi hade glömt, att ta bort, efter det att vi rensat takrännorna, hittat mitt sovrumsfönster och krafsat med tassen på rutan. Detta var första gången, som den gjorde ngt sådant i vårt nya hus...katter kan vara rätt kloka.

...men stegen skall bort, jag vill inte att ngn eller ngt knackar på mitt sovrumsfönster flere nätter, man kan ju få hjärtslag med mindre.



Kram från Janet

Från el takkrona till ljuskrona

Ingen av mina gamla takkronor tyckte jag, att passade ovanför matsalsbordet. Antingen var de för pråliga eller så var de för småa, eller så passade stilen ej alls ihop med farmor och farfars matsalsbord.

Så råkade jag en dag på denna "fuling", som Kari kallade den, på lopptorget. Någon färgglad person hade målat ljusarmarna i en knallröd, blank färg. Hmm... kanske ngn, som ville ha Julkänsla året om. Egentligen såg den ju förskräcklig ut, men jag visste vad jag ville göra med den.

All elekricitet togs bort. De fult målade ljusarmarna kastades.

Istället blev det en malmljuskrona för levande ljus. Denna ljuskrona skall nu få lysa över vårt matbord och förhoppningsvis blir det inte för mörkt, så att maten hittar till munnen.

Spännande också, att få se om den hålls kvar i taket, för den väger ca 20 kg.

Skulle vara lagom roligt, om den föll ner då man just dukat matbordet, eller då man har gäster.

Så nu har vi det mysigt i höstmörkret och äter under levande ljus, varje kväll. Lite som att återgå till 1800-talet.

Kram från Janet

Höstmys

Egentligen är jag ingen vän av det stormiga och slaskiga vädret, som vi har nu. Alla vackert färgade löv, har blåst bort för länge sedan. Huru man än paltar på sig, så viner vinden igenom kläderna och man känns kall i hela kroppen. Det är knappt så att hunden vill gå ut för att göra sina bestyr och katten ligger lång utsträckt på värme elementet.



Visst kan man ändå mysa till det lite, genom att tända levande ljus hemma, sätta eld i öppna spisen osv.

Det positiva är ju också, att dammet inte syns lika bra som då solen skiner in genom fönstren om sommaren....behöver inte gå med damtrasan varje dag på de mörka möblerna nu.



Så tänd lite ljus ...mys i soffan under en mjuk pläd och tänk på, att vi sist och slutligen har en ganska gemytlig tid framför oss.

Kram från Janet

Att flytta hemifrån

Tänk vad 18 år av ens liv ibland kan tyckas gå fort. Jag minns, som igår då jag fick mitt första barn, Juliana, huru överlycklig man var. Lycka, att äntligen få bli mamma.

Nu har min 18 åring flyttat hemifrån. Visserligen är det inte så långt till hennes bostad, men ändå känns det lite konstigt och ovant, att inte ha henne hemma på morgnarna, inte höra henne spela gitarr eller piano, inte vänta på när hon skall komma hem på lördagsnatten osv.

Det är lite, som att klippa av navelsträngen för andra gången... men man vet ju, att detta är livets gång. De skall lära sig att stå på egna ben, klara sig själv och ta ansvar och visst är man på samma gång glad för deras skull...kommer ju ihåg huru roligt man tyckte att det var, att få flytta till sin första egna lägenhet och göra det mysigt.

Så nu har jag bara 3 barn hemma.... det går väl ngr år, tills flicka nummer 2 åker iväg för att studera.

Kram fr Janet

VECKANS LOPPISFYND

Det går i vågor, att springa på loppis och egentligen är jag ingen loppis jagare.
Fast ibland kan man hitta trevliga saker till en struntsumma, som denna lilla blomsterdam i gips från 30-talet. Hon kostade mig 14 euro. Egentligen hade jag samma figurin från förrut, men med vinröd klänning, men henne hade hade jag betalat 60 euro för, vilket jag nu konstaterade att kanske var en dum affär.

Den andra figurinen är också från 30-talet och tillverkad i Tyskland. Eftersom jag och barnen spelar såväl piano, som fiol, så kunde jag inte motstå den, för en struntsumma på 12 euro.

Denna mässing lampa, hittade jag på veckoslutet på Lopptorget, så gjorde också en herreman och jag fick snopet se på, då han betalade den och gick ut. Bannades lite över mig själv, för att jag inte genast hade nappat tag i den, för den skulle ju ha passat utmärkt i vårt TV rum.... dessutom var den ordentligt stor, minst 60 cm hög.

Då jag för ngr dagar sedan återvände till Loppiset och såg att lampan kommit tillbaka, tänkte jag, att den var menad för mig och nappade fort tag i den. För blygsamma 30 euro, blev den min och jag hade rätt. Den passade perfekt i TV rummet.

Kram från Janet