Egentligen hade vi namnen klara. Hon heter Olivia efter min farfars mor, Amanda efter min mormors mor och Emilia efter min farmor....så en del av släkten blev inblandad i alla hennes namn.
Redan som liten skulle vi märka, att hon var en väldigt bestämd, ordningsfull och pedantisk liten flicka...och glad, som en solstråle, med stora klarblåa ögon.
Hon klagade ofta på att pappa inte satte skorna fint i raden...och hade ett himla sjå att plocka skorna snyggt par om par. Hon var den som torkade lilla syster och bror runt munnen och näsan, ifall de inte var riktigt prydliga vid måltiderna.
Jag skall dela med mig av en "solskens historia" som vi många gånger skrattat åt.Jag hade just fått mitt 4:e barn, min son Vincent. Det var ju lite spännande det där med en pojk baby i huset, eftersom jag bara hade flickor, 3 st från förrut. Särskilt vid blöjbyten fanns "publiken", bestående av stora systrarna på plats.
Olivia 5å och Evelyn 3 år stod och funderade vad den där lilla grejen hette. Olivia påstod, att den heter snopp, men Evelyn sade att nej, den heter pinne. De "munhöggs" en stund om vad den skulle heta och till sist satte Olivia, bestämd, som hon var, händerna i sidorna och sade: " Jag skall bara säga dig, Evelyn, du kan inte börja se på alla pojkars snoppar"!
Ja historierna ur barna mun kunde göras många...men nog har man fått sig ett gott skratt mången gång under åren.
Nu har min Olivia blivit 17 år och är längre än sin mamma. Fortfarande är hon precis och håller ordning och reda. Detta syns också på hennes studier.Lite av mammas intresse har hon också ärvt...intresse för inredning, kläder och annars bara vackra saker...och så musik förståss, eftersom hon spelar violin. Jo...och så har hon börjat blogga http://www.oliviaamandaemilia.blogspot.com/
Jag önskar henne en riktigt bra födelsedag...och ikväll skall vi fira henne med tårta!
Kram fr Janet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar