FRÅN SILVERSKED TILL RING

Denna höst hade jag äntligen turen, att komma med på kursen i silversmide. Har så länge velat börja med det, mycket av den orsaken att jag under många år sett min pappas tillverkning av smycken, som från hobby blivit att han idag kan titulera sig silver och guld smed. Ja och varför har jag inte haft honom att lära mig då.... vi råkar bo 550 km ifrån varandra, så vi träffas ju inte så ofta. Så har han kanske inte förstått, att jag var så pass intresserad av silversmide, eftersom han för ngt år sedan sålde bort sina stenslipnings och diamantslipningsmaskiner...äsch då, nu skulle jag ju så gärna tagit över dem. Fast i och för sig, hur mycket hinner man göra och hur många hobbies hinner man ha...jag kan ju inte hinna med allt heller...

Så det började med en silversked, inte denna, för den är min dotters med ingraverat namn i, men en precis likadan. Jag är inte den, som vill börja med små enkla arbeten, utan jag skall ju direkt börja på med stora projekt...hade tänkt mig ett magnifikt halsband, men beslöt, att kanske jag först försöker gå lös på att hamra till en ring, materialet är ju inte det billigaste precis.

Så skedbladet hamrades platt...böjdes...formades...slipades och polerades. Sedan kom turen till att börja böja skaftet, inte det lättaste precis och att forma det som en avslutning upp på själva ringen. Kraft i fingrarna och tungan rätt i munnen, så lyckades jag till sist.

Så här är mitt första silversmides smycke, ett resultat av ca 3 timmars arbete. Måste säga, att fastän den är stor (gillar ju stora smycken), så är den otroligt bekväm på fingret.

Nästa arbete blir ett stort halsband...

Oj vilken rolig hobby...antar att jag får skaffa mig ett stort smycke skrin nu...och kanske jag går ut på "silverskeds jakt".

Ha ett skönt veckoslut!

Kram fr. Janet