Ja, den frågan ställde jag mig ett antal gånger, eftersom jag glömt bort att jag köpt dessa Pertti Palmroth stövlar, för sådär 2 vintrar sedan.
Hur kan man glömma, att man har inhandlat ett par Palmroth stövlar...jo för att man har en walk in closet med sådär ett par hundra skor och stövlar. Ja, men det har ju inte jag...har liksom inte alls för många stövlar...det kan ju inte en kvinna ha. Saken var den att i min iver, då jag inhandlade dem i Uleåborg på rea, så intalade jag mig, att jag kunde ha dem, trots att de var lite för stora. Skulle ju skaffa sulor, men det glömdes bort och de placerades långt inne i garderoben. Tack och lov är de en klassisk modell, så de känns fortfarande helt OK.
Denna nya vecka började så super bra, som en vecka bara kan börja. En sak som jag förstorat upp och oroat mig för, löstes på ngr minuter...plussa till lite inbjudningar till mässor och trevliga affärsmöten, så kan jag säga att visst blir man glad. "Bjöd" mig själv på en tulpanbukett, årets första, för det tyckte jag, att jag var värd...och så fortsatte jag att tacka. Tacka för allt jag fått och för allt, som jag kommer att få.
Hur viktigt är det att vi ej glömmer bort, att vara tacksamma. Hur många sekunder finns det i ett dygn och huru många sekunder av det dygnet använder vi till tacksamhet?
Jag använder en hel del av mitt dygn till tacksamhet.
Det sista jag gör innan jag somnar, är att jag tackar, för ngt som hänt under den dagen och det första jag gör innan jag stiger upp är att jag tackar för denna nya speciella dag i mitt liv.
Köksfönstrets slokande julblommor, har bytts ut mot fräscha orkideer. Det är en säker blomma för mig, får inte livet av dem.
Ha en super vecka alla läsare!
Kram fr Janet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar