HELA FEBRUARI

Är en tid sedan jag sist bloggat, kära läsare. Jag lever, jag lever....men det har varit en hel del på min "att göra" lista, därav lite bloggstopp och ibland kommer ju lite bloggtorka också, man funderar vad man egentligen skall skriva om...och vem som egentligen är intresserad av vad man håller på med. Rätt många, ändå, under åren som jag bloggat...och det tackar jag för, att ni nu och då kikar in på min sida. Tänkte, att jag "slår ihop" hela Februari, till ett blogginlägg och skriver lite om vad jag pysslat med...eller huru jag fördrivit tiden. Ibland kan man ju tycka, att man verkligen "fördriver tiden", då jag varit så länge sjukskriven. Ibland vill man så göra massor med saker, kreativa, då förståss...ideer finns, men ryggen har sagt stop...och då är det bara att finna sig i det och bromsa ner farten.

 I början av februari, kom jag äntligen iväg till Tammerfors, Tays, för att träffa min nya neurokirurg. Är så glad att jag bytte sjukhus, från Uleåborg till Tammerfors. Det har varit en pärs, att åka till Uleåborg, med tanke på alla minnen från tiden där uppe...sorgen, som kom över mig varje gång jag närmade mig staden. Ännu mindre hade jag lust, att låta mig opereras där. Att jag ogillade min neurokirurg, gjorde inte saken bättre.
Nu känner jag, att jag har ett team, på Tays, som sköter om mig, som förstår mig...och som lyssnar, vilket är så viktigt!
I april, 1:a april  (ha, ha) skall nya undersökningar göras...och så ser vi huru det blir då resultatena från dem kommit.
I Uleåborg hade infon givits, att min nacke blivit mycket sämre på 2 år...och de ville operera i princip omedelbart...I Tammerfors, sade neurokirurgen, att det inte blivit sämre och att vi har god tid, jag behöver inte ta ngn stress. Kan t.o.m bli frågan om rehabilitering först. Så olika kan två läkare se på saken.

 Äta bör man ju också göra på "sjukhusresorna". Lite skön avkoppling på Rosso med dottern. Så tacksam för att hon alltid velat vara med på resorna :)

Lite besök i inredningsbutiker är ju aldrig fel. Här kunde jag gärna inhandla ett och annat. Särskilt de söta pallarna och stolarna.

 Lite överrskningar har jag också nu och då fått. Vad vore ett liv utan väldoftande rosor?

 Så var det detta med vikten.... -27 kilo på ett drygt år. Det trodde jag aldrig om mig själv. Ännu är det några kilon att ta bort...MEN, nu kommer det svåra först! Har slutat, eller säger hellre, att jag håller upp med tobaksrökningen...och att sluta röka gör ju lätt att man drar på sig extra kilon. Så nu är det riktigt kalorisnålt, som bör gälla. Att klara av att vara orökt och samtidigt tappa vikt, det är en konst. Dryga 3 veckor orökt...och inte ett gram upp...men inte ett gram ner heller...

 Ibland har jag frestats...och då hamnar sådana här askar hem med i matkassen. Har i yttersta nödfall, unnat mig en par konfektbitar per dag.

 Denna månad har jag också läst rätt mycket. Denna bok, otroligt intressant, påbörjar jag läsning av det sista kapitlet. Nästa bok blir en bok av Max Lucado.

 Detta otroliga februariväder...varmt...ibland soliga dagar, så att man många gånger tyckte att det kändes mera, som slutet på mars, än februari, gjorde att lite till vårgarderoben hamnade i shoppingväskan. När har vi senast haft en så mild februari månad, som detta år?

 I februari firar vi också min mitterst dotter, Olivia. På detta foto, på besök hos mommo och moffa,  är hon 2 år...nu är hon 21 år....och jo, jag frågade lov, innan jag satte fotot på min blogg.

På sportlovet gjorde jag och sonen, en liten tripp till Vasa, för att hälsa på Olivia. Hade ännu inte sett hennes och pojkvännens nya lägenhet, så det var på tiden. Lite shopping stod också på programmet. Nu är jag inte den, som annars åker till grannstäderna, för att shoppa...vill så mycket som möjligt understöda butikerna i vår egen stad....men då man ändå besöker grannstäder, så kan man väl unna sig ngt, eller hur?

 Denna text hade Olivia och Robin på en vägg...och så är det...

Denna helg, har rastlösheten slagit till, sådär som det skall vara för de som försöker sluta röka. Mycket energi har man...ibland så mycket, så att man skulle vilja springa för att hinna göra allting. Värst med energin pga rökstoppet, har nog ändå varit, att jag vaknar vid 05-06 tiden och kokar morgonkaffet, inte så kul....men med tidiga morgonväckningar, får man också mycket gjort.
Denna helgs rastlöshet och överloppsenergi resulterade i bullabakande på lördagskvällen...och blåbärsmuffins på söndagen.
Eftersom jag själv inte är ngn bullaätare, så får jag väl bjuda hem folk på kaffe & dopp....

 Många härliga soluppgångar och solnedgångar har vi redan haft...så skönt, då man ser att ljuset återvänder. Så här vackert var det en tidig februarimorgon, då jag tittade ut genom fönstret.

Ha en riktigt skön mars månad...det våras, det märker vi med alla frassar som spatserar på vår gård :)

Kram fr Janet