VÅRKÄNSLOR

Vilket helt underbart veckoslut vi haft! Superhärligt väder och ändå bara medlet av mars. Jag har njutit av det härliga vårvädret och man riktigt känner huru mycket piggare man blir, för varje solstråle, som tittar fram.

Lördagen åkte jag ock dottern ut till Nätihamnen. Fiskmåsarna hade också anlänt och man hörde med jämna mellanrum, ljudet av svanar. Till och med den första myggan var på plats....den har man precis inte saknat. Havet var redan öppet, men vid stranden fanns det ännu is. Vi höll oss på landbacken, men mellersta dottern, som varit i Replot i helgen, lär ska ha tagit sitt första vårdopp i havet...eller kanske det ännu kan kallas för , att ha vinterbadat :) 

En liten pick nick korg hade vi tagit med, så vi unde dricka lite eftermiddagskaffe.

Så har jag äntligen skaffat en blender, eftersom min hushållsassistent gick sönder då jag bakade jullimpor, så då var det ju omöjligt att använda blendern, som hörde ihop med den. Denna kostade lika mycket som en veckas cigarett rökning, så det unnade jag mig! Fem veckor orökt idag...och ibland glömmer jag faktiskt bort att jag överhuvudtaget rökt...

Så nu skall det göras hälsosamma smoothies, så man riktigt får upp energin!

Kram fr Janet

HELA FEBRUARI

Är en tid sedan jag sist bloggat, kära läsare. Jag lever, jag lever....men det har varit en hel del på min "att göra" lista, därav lite bloggstopp och ibland kommer ju lite bloggtorka också, man funderar vad man egentligen skall skriva om...och vem som egentligen är intresserad av vad man håller på med. Rätt många, ändå, under åren som jag bloggat...och det tackar jag för, att ni nu och då kikar in på min sida. Tänkte, att jag "slår ihop" hela Februari, till ett blogginlägg och skriver lite om vad jag pysslat med...eller huru jag fördrivit tiden. Ibland kan man ju tycka, att man verkligen "fördriver tiden", då jag varit så länge sjukskriven. Ibland vill man så göra massor med saker, kreativa, då förståss...ideer finns, men ryggen har sagt stop...och då är det bara att finna sig i det och bromsa ner farten.

 I början av februari, kom jag äntligen iväg till Tammerfors, Tays, för att träffa min nya neurokirurg. Är så glad att jag bytte sjukhus, från Uleåborg till Tammerfors. Det har varit en pärs, att åka till Uleåborg, med tanke på alla minnen från tiden där uppe...sorgen, som kom över mig varje gång jag närmade mig staden. Ännu mindre hade jag lust, att låta mig opereras där. Att jag ogillade min neurokirurg, gjorde inte saken bättre.
Nu känner jag, att jag har ett team, på Tays, som sköter om mig, som förstår mig...och som lyssnar, vilket är så viktigt!
I april, 1:a april  (ha, ha) skall nya undersökningar göras...och så ser vi huru det blir då resultatena från dem kommit.
I Uleåborg hade infon givits, att min nacke blivit mycket sämre på 2 år...och de ville operera i princip omedelbart...I Tammerfors, sade neurokirurgen, att det inte blivit sämre och att vi har god tid, jag behöver inte ta ngn stress. Kan t.o.m bli frågan om rehabilitering först. Så olika kan två läkare se på saken.

 Äta bör man ju också göra på "sjukhusresorna". Lite skön avkoppling på Rosso med dottern. Så tacksam för att hon alltid velat vara med på resorna :)

Lite besök i inredningsbutiker är ju aldrig fel. Här kunde jag gärna inhandla ett och annat. Särskilt de söta pallarna och stolarna.

 Lite överrskningar har jag också nu och då fått. Vad vore ett liv utan väldoftande rosor?

 Så var det detta med vikten.... -27 kilo på ett drygt år. Det trodde jag aldrig om mig själv. Ännu är det några kilon att ta bort...MEN, nu kommer det svåra först! Har slutat, eller säger hellre, att jag håller upp med tobaksrökningen...och att sluta röka gör ju lätt att man drar på sig extra kilon. Så nu är det riktigt kalorisnålt, som bör gälla. Att klara av att vara orökt och samtidigt tappa vikt, det är en konst. Dryga 3 veckor orökt...och inte ett gram upp...men inte ett gram ner heller...

 Ibland har jag frestats...och då hamnar sådana här askar hem med i matkassen. Har i yttersta nödfall, unnat mig en par konfektbitar per dag.

 Denna månad har jag också läst rätt mycket. Denna bok, otroligt intressant, påbörjar jag läsning av det sista kapitlet. Nästa bok blir en bok av Max Lucado.

 Detta otroliga februariväder...varmt...ibland soliga dagar, så att man många gånger tyckte att det kändes mera, som slutet på mars, än februari, gjorde att lite till vårgarderoben hamnade i shoppingväskan. När har vi senast haft en så mild februari månad, som detta år?

 I februari firar vi också min mitterst dotter, Olivia. På detta foto, på besök hos mommo och moffa,  är hon 2 år...nu är hon 21 år....och jo, jag frågade lov, innan jag satte fotot på min blogg.

På sportlovet gjorde jag och sonen, en liten tripp till Vasa, för att hälsa på Olivia. Hade ännu inte sett hennes och pojkvännens nya lägenhet, så det var på tiden. Lite shopping stod också på programmet. Nu är jag inte den, som annars åker till grannstäderna, för att shoppa...vill så mycket som möjligt understöda butikerna i vår egen stad....men då man ändå besöker grannstäder, så kan man väl unna sig ngt, eller hur?

 Denna text hade Olivia och Robin på en vägg...och så är det...

Denna helg, har rastlösheten slagit till, sådär som det skall vara för de som försöker sluta röka. Mycket energi har man...ibland så mycket, så att man skulle vilja springa för att hinna göra allting. Värst med energin pga rökstoppet, har nog ändå varit, att jag vaknar vid 05-06 tiden och kokar morgonkaffet, inte så kul....men med tidiga morgonväckningar, får man också mycket gjort.
Denna helgs rastlöshet och överloppsenergi resulterade i bullabakande på lördagskvällen...och blåbärsmuffins på söndagen.
Eftersom jag själv inte är ngn bullaätare, så får jag väl bjuda hem folk på kaffe & dopp....

 Många härliga soluppgångar och solnedgångar har vi redan haft...så skönt, då man ser att ljuset återvänder. Så här vackert var det en tidig februarimorgon, då jag tittade ut genom fönstret.

Ha en riktigt skön mars månad...det våras, det märker vi med alla frassar som spatserar på vår gård :)

Kram fr Janet

HÄLSO JANET

Nåja, kanske det var att ta i...så hälsosam är jag väl inte....men jag försöker äta lite nyttigare mat, motionera mer osv.

 Orsaken till denna övergång till salladstallrik, som lunch var nog det som badrumsvågen visade en morgon. Fattar ingenting, den måste definitivt vara trasig, kan för allt i världen inte gått upp 3 kg på lite mera än en vecka!!
Jag slutade ju med den bedrövliga lasten, att röka och jo, det ger ju ett visst sug på ngt gott, men då är jag INGEN godisätare. Köper aldrig lösgodis. Kan lugnt räkna på mina 10 fingrar alla impulsgodisköp, som jag gör på ett år. Julen och Påsken är de enda högtider, då det slinker ner lite konfekter.
Då man börjar motionera, så ökar ju musklerna, som i sin tur väger mera än fett....så mycket har jag inte motionerat, så att jag behöver fundera på om det är orsaken till viktökningen...musklerna alltså.
Kan även, nästan räkna på mina 10 fingrar, de bullor eller vinerbröd, som jag tar till kaffet på ett år.
Konstigt... jag äter nyttigare än förrut, motionerar mera...och vikten ökar...och jo, i klimakteriet är jag, så ingen "bulle i ugnen" heller, som är orsak till detta.
Slutsats: Fel på badrumsvågen!

Här ett foto på "Dagens Fia". Testar de nyinköpta degbunkarna, vilken som är bäst att sova i.

Ha ett fint veckoslut!

Kram fr Janet

HUR VAR DET MED NYÅRSLÖFTET?

Började dagen med lite röntgen av min käke, vet ej vad som bråkar riktigt där...men humöret for lite i botten, då röntgenskötaren frågade om jag har löständer. Hmm så gammal är jag ju inte, men det var ju en säkerhetsfråga, likasom den, att är du gravid, som de frågar innan röntgen. Ja, inte vet jag ju om jag hade blivit gladare om de frågat det. 

 Ifall jag råkar vara på sjukhuset vid lunchtid, elller i närheten, så brukar jag gå in på Cafe Malmia och äta av deras sallads buffe. Så himla god och man kan också hämta därifrån. För endast 4,50 får du plocka en mega stor tallrik och betalar du 50 cent till, så får du ta av deras hembakta grovfibriga bröd. Dessutom ingår dricka och där kan du välja mellan vatten, mjölk, svagdricka och surmjölk.
Så det blev min lunch idag.

 En bukett rosor är väl inte heller fel, en helt vanlig tisdag. Fast egentligen borde det ju varit tulpaner, eftersom det idag ä tulpanens dag...

Ja, och Nyårslöftet, hur var det med det? Ger aldrig nyårslöften, men jag kan lova mig själv något, för mitt eget bästas skull eller ta liksom en nystart på det nya året.
Idag har jag varit utan i 18 dagar...utan vadå? Jo, tog tag i den last, som skämts mest över, knappt att jag har täckts säga det...att jag efter 15 års paus, började med cigarett rökning...MEN NU, Nu är det slut med kvällscigaretterna.
Automatiskt kommer då också ett hälsosammare tänkande...mera sallader...mera frukter och så skaffade jag stavar.
Än så länge är det promenad med dem i kvällsmörkret, inbillar mig att jag syns mindre då.
Så om ni hör någon, som flåsar fram längs vägarna i mörkret, så är risken stor att det är jag...men skööönt är det.

Kram fr Janet